Långvarig smärta
Sök
Länkar
Uppsägning
Läs mer >
Starta bemanningsföretag
Läs mer >
Jobb inom HR
Läs mer >
Rekryteringstester
Läs mer >
CV-inspiration
Läs mer >
Vad är långvarig smärta?
Långvarig smärta är smärta som varar längre än sex månader. Det kan vara en konstant smärta eller smärta som kommer och går under en längre period. Kronisk värk kan ha en negativ påverkan på ens liv, inklusive sömn, relationer, arbete och fritidsaktiviteter.
Det är möjligt att du avstår från aktiviteter som du tidigare njöt av, vilket med tiden kan leda till minskad livskvalitet. Det är viktigt att fortsätta lära dig om långvarig smärta, dess symtom och olika behandlingsalternativ. Framför allt är det avgörande att söka hjälp och stöd för att hantera smärtan på bästa möjliga sätt.
Långvarig smärta symtom
Symtomen på långvarig smärta kan variera beroende på orsaken och var i kroppen smärtan är lokaliserad. Vanliga symtom inkluderar:
- Konstant eller intermittent smärta som varar längre än sex månader
- Smärta som är svår att kontrollera med vanliga smärtstillande medel
- Ökad känslighet för beröring eller tryck på det smärtsamma området
- Svårigheter att utföra dagliga aktiviteter på grund av smärtan
- Sömnstörningar på grund av smärtan
- Känslor av ångest, depression eller ilska på grund av smärtan
Behandling & rehabilitering
Behandling av långvarig smärta involverar användning av olika behandlingsmetoder. Utöver läkemedel kan smärtan behandlas med hjälp av metoder som fysisk terapi, psykologisk behandling och livsstilsförändringar. För att underlätta en lyckad rehabilitering är det viktigt att du skapar utrymme för återhämtning genom att minimera arbets- och andra åtaganden så mycket som möjligt. Det är även betydelsefullt att bibehålla rutiner och regelbundet utföra de rekommenderade aktiviteterna.
1. Medicinsk behandling
Läkare kan ordinera olika typer av läkemedel för att hantera smärtan. Det kan inkludera smärtstillande medel, antiinflammatoriska läkemedel, muskelavslappnande medel eller antidepressiva läkemedel som kan bidra till smärtlindring och förbättrad sömn.
2. Fysisk terapi
En fysioterapeut kan hjälpa till att utveckla en individuell träningsprogram för att förbättra funktionen, styrkan och flexibiliteten. Det kan innefatta olika former av terapi som stretching, styrketräning och konditionsträning. Fysioterapeuter kan också använda tekniker som manuell terapi, massage eller elektroterapi för att minska smärta och förbättra rörligheten.
3. Psykologisk behandling
Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara användbar för att hantera smärta och dess påverkan på ens livskvalitet. KBT kan hjälpa till att ändra tankemönster och beteenden som kan förvärra smärtan. Andra tekniker som avslappningsträning, mindfulness och stresshantering kan också vara användbara.
4. Smärtrehabilitering
Specialiserade smärtrehabiliteringsprogram kan vara till nytta för personer med långvarig smärta. Dessa program kan inkludera en kombination av fysisk träning, psykologisk intervention, smärtutbildning och stöd från ett tvärvetenskapligt team av specialister.
5. Alternativa behandlingsmetoder
Vissa personer kan finna lindring genom användning av alternativa behandlingsmetoder som akupunktur, akupressur, massage eller chiropraktik. Det är viktigt att diskutera och samarbeta med en professionell vårdgivare för att avgöra vilka metoder som kan vara säkra och effektiva för dig.
6. Livsstilsförändringar
Att vidta positiva livsstilsförändringar kan vara viktigt för att hantera långvarig smärta. Det inkluderar att ha en hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn, hantering av stress och undvikande av skadliga vanor som rökning eller överdriven alkoholkonsumtion.
Olika typer av smärta
Det finns olika typer av smärta som kan upplevas av människor. Här är några vanliga typer av smärta:
Nociceptiv smärta
Detta är den vanligaste typen av smärta som uppstår som en direkt respons på en skada eller vävnadsskada. Nociceptiva smärtreceptorer (nociceptorer) i kroppen aktiveras och skickar signaler till hjärnan. Exempel på nociceptiv smärta inkluderar skärsår, brännskador, muskelsmärta och benbrott.
Neuropatisk smärta
Denna typ av smärta uppstår på grund av en skada eller dysfunktion i det perifera eller centrala nervsystemet. Det kan vara en följd av sjukdomar som diabetes, multipel skleros (MS), ryggmärgsskador eller stroke. Neuropatisk smärta beskrivs ofta som brännande, stickande eller elektriska känslor och kan vara kronisk.
Central sensitiseringssmärta
Detta är en form av smärta där det centrala nervsystemet blir överkänsligt och överreagerar på smärtstimuli. Det kan leda till en förhöjd smärtupplevelse och ökad smärtkänslighet. Central sensitiseringssmärta kan vara associerad med fibromyalgi, migrän och långvarig smärta efter en skada.
Psykogen smärta
Denna typ av smärta uppstår utan någon tydlig fysisk orsak och kan vara kopplad till psykiska faktorer som stress, ångest eller depression. Smärtan är verklig för personen som upplever den, men den kan vara svår att förklara objektivt genom traditionella medicinska tester.
Cancerrelaterad smärta
Detta är smärta som uppstår till följd av cancer eller dess behandlingar. Det kan vara nociceptiv smärta på grund av tumörtryck på vävnader eller neuropatisk smärta som orsakas av skador på nerverna till följd av cancerbehandlingar.
Akut och långvarig smärta - Vad är skillnaden?
Akut smärta uppstår plötsligt och har en tydlig orsak. Den varar vanligtvis en kort tid och är en varningssignal för att något är fel i kroppen. Exempel kan vara en skada eller sjukdom.
Långvarig smärta, även känd som kronisk smärta, varar längre än förväntad läkningstid eller mer än tre till sex månader. Den kan ha en specifik orsak eller vara oförklarlig. Långvarig smärta påverkar ofta personens livskvalitet och kan vara svårare att behandla än akut smärta.
Hantera smärta på jobbet - 4 tips
Att hantera smärta på jobbet kan vara en utmaning, men det finns strategier som kan hjälpa dig att hantera smärtan och bibehålla produktiviteten. Hos Arbetsliv kan du läsa mer om att jobba när det gör ont.
Ergonomi
Se till att din arbetsplats är ergonomiskt anpassad för att minimera belastningen på kroppen. Justera din stol, skrivbord och dator för att säkerställa korrekt hållning och stöd för ryggen, nacken och handlederna.
Rörelsepauser
Ta regelbundna pauser för att röra på dig och sträcka ut kroppen. Sitt inte stilla för länge i samma position. Gör en kort promenad eller utför enkla stretchingövningar för att lindra spänningar och öka blodcirkulationen.
Stöd och förståelse
Sök stöd från kollegor, vänner eller stödgrupper som kan förstå din situation och erbjuda stöd. Dela dina erfarenheter och fråga om råd eller tips för att hantera smärtan på jobbet.
Arbetsanpassningar
Diskutera med din arbetsgivare om möjliga arbetsanpassningar som kan underlätta din arbetsbörda och minska smärtan. Det kan inkludera justeringar av arbetsuppgifter, arbetstider eller arbetsstation för att passa dina behov.