Stå upp och jobba
Sök
Länkar
Uppsägning
Läs mer >
Starta bemanningsföretag
Läs mer >
Jobb inom HR
Läs mer >
Rekryteringstester
Läs mer >
CV-inspiration
Läs mer >
Fördelar med att stå upp och jobba
Minskat muskelbesvär och trötthet
Att kombinera ett höj- och sänkbart skrivbord med påminnelser om att stå upp eller ta pauser kan bidra till lägre upplevd trötthet och mindre obehag utan negativ effekt på jobbet, enligt flera studier. I kluster-RCT:n SMArT Work minskade sittiden tydligt över 12 månader och deltagarna rapporterade bättre välbefinnande och engagemang; liknande resultat syns i “Take a Stand!”-studien från University of Southern Denmark. Poängen: vinsten kommer av regelbundna växlingar, inte maximal ståtid.
Bättre cirkulation och ämnesomsättning
Att bryta stillasittande med 1–2 min av rörelse eller stående var 20–30:e minut sänker postprandiellt blodsocker och insulin jämfört med obrutet sittande, enligt randomiserade crossover-studier. Små, täta avbrott kan vara effektivare än ett enstaka längre pass senare på dagen. Stående aktiverar vadmusklernas “pumpar” och gynnar venöst återflöde; även mikrorörelser (t.ex. hällyft) räcker för mätbara effekter under en arbetsdag. (Källa: Diabetes Care)
Avlastad rygg och nacke
En neutral hållning i stående position minskar statisk belastning på ländrygg och avlastar nacke och skuldror enligt CCOHS – om arbetsplatsen är rätt inställd. Enligt deras riktlinjer bör man ha bordsskivan i armbågshöjd, tangentbord och mus nära kroppen, skärmens överkant i eller strax under ögonhöjd, gärna avlastningsmatta och bra skor. Samma principer gäller vid ståbord och höj- och sänkbart skrivbord. Sikta i stående på öron–axel–höft i linje, armbågar ~90–110° och neutrala handleder. (Källa: Canadian Centre Of Health and Safety)
Produktivitet och fokus
Forskningen visar att prestationen i regel inte försämras när ståbord används på ett genomtänkt sätt. Många upplever tvärtom mer vakenhet och engagemang när man bryter långa sittpass (Källa: MDPI). Planerade ståpass kan dämpa eftermiddagsdippar, medan den kognitiva prestationen ofta är oförändrad mellan sittande och stående i typiska kontorsuppgifter (Källa: Science Direct).
Bäst att växla mellan att sitta och stå
Forskning pekar på att vinsten handlar om variation – att bryta långa sittpass med stående och korta mikropauser, inte om att stå hela tiden. Enligt WHO:s riktlinjer rekommenderas du att begränsa stillasittande och lägga in regelbundna avbrott under arbetsdagen.
- Varken stillasittande eller långvarigt stående är bra – växla.
- Sikta på 10–15 min stående varje timme, upp till totalt 30–40 % av dagen – och ta så kallade mikropauser av rörelse mellan varven.
- Använd någon typ av mall: stående för möten, kortare avstämningar och läsning; sittande för finmotorik och arbete som kräver större fokus.
- Använd samma ergonomiska riktlinjer för stående arbete som för sittande (armbågar i höjd med bordsskiva, skärm i 0–35°vinkel, på armlängds avstånd och horisontal blicklinje, mus och tangentbord nära kroppen).
Risker med stillasittande
Längre perioder av sittande dämpar energiförbrukningen, bidrar till stelhet och kan förskjuta blodsockersvar. Om du jobbar på kontor finns det dessutom vanligtvis få naturliga avbrott under arbetsdagen där du kan röra dig eller lämna kontoret. Här kan ett höj- och sänkbart skrivbord och korta pauser fungera som ett stöd utan att störa arbetsflödet. (Källa: BMC Public Health)
Metabola effekter
Att växla in stående höjer energiförbrukningen marginellt men konsekvent. Lågintensivt muskelarbete ger jämnare glukos- och lipidsvar. Små förbättringar per timme ackumuleras till meningsfulla skillnader över veckor.
Ökad sjukfrånvaro
Roller med mycket sittande rapporterar mer nack- och ryggbesvär, vilket kan ha negativ effekt på närvaro och leda till sjukfrånvaro. Strukturerad variation och ståperioder kan minska besvär i grupper med symptom, effekterna på frånvaro är dock måttliga och varierar mellan studier. (Källa: Journal of Occupational Medicine and Toxicology, 2024)