Vad är sjuklön?

Sjuklön är en ekonomisk ersättning som arbetsgivaren betalar till en anställd som inte kan utföra sitt arbete på grund av sjukdom. Ersättningen syftar till att ge finansiellt stöd under den period då en anställd är frånvarande från arbetet på grund av hälsoskäl.

Vem har rätt till sjuklön?

En medarbetare som har en fast eller tillsvidareanställning, eller är anställd för en period längre än en månad, har rätt till sjuklön från sin första anställningsdag. Om anställningen är kortare än en månad, blir medarbetaren berättigad till sjukersättning först efter att ha arbetat minst 14 dagar.

Även vikarier, timanställda och sommarjobbare kan ha rätt till sjuklön, beroende på detaljerna i deras anställningsavtal. För att få klarhet i rätten till sjuklön under dessa omständigheter, är det bäst att konsultera sjuklönelagen eller kontakta en arbetsgivarorganisation.

Vem betalar sjukpenning?

Dag 1–14: Arbetsgivarens ansvar

Under de första 14 dagarna av en anställd sjukfrånvaro, är det arbetsgivarens ansvar att betala sjuklön. Denna period, känd som sjuklöneperioden, inkluderar även arbetsfria dagar, men sjukersättning betalas endast för de dagar den anställde normalt skulle ha arbetat.

Dag 15-90: Försäkringskassans ansvar

Från och med dag 15 i sjukfrånvaron tar Försäkringskassan över betalningsansvaret. Arbetsgivaren behöver anmäla den fortsatta sjukfrånvaron till Försäkringskassan, som då börjar betala ut sjukpenning. Sjukpenningen är avsedd att ge ekonomiskt stöd när arbetsgivarens betalning av sjuklön upphör.

Övergångsregler vid pågående sjukdom

Om en anställd återvänder till arbetet men blir sjuk igen inom fem kalenderdagar, räknas detta som en fortsättning på den föregående sjuklöneperioden. I dessa fall görs inga nya karensavdrag eftersom den anställde redan har haft ett avdrag för karensdagen under den initiala sjuklöneperioden.

Sjukanmälan

För att en anställd ska vara berättigad till sjukersättning måste denne göra en formell sjukanmälan till arbetsgivaren. Arbetsgivaren är inte skyldig att utbetala sjuklön för de dagar som passerat innan sjukanmälan gjorts, även om det finns ett läkarintyg som verifierar sjukdomen. Ett undantag gäller när den anställde inte har kunnat göra en sjukanmälan på grund av till exempel en akut sjukdom eller operation.

Krav på läkarintyg

Om en anställds sjukfrånvaro kräver ett läkarintyg för att kvalificera för sjuklön, har arbetsgivaren rätt att begära en kopia av detta intyg. Om arbetsgivaren ifrågasätter den anställdas arbetsnedsättning på grund av sjukdom, är det viktigt att arbetsgivaren diskuterar detta med den anställde för att hitta en gemensam lösning. Om arbetsgivaren misstänker att frånvaron inte beror på sjukdom utan är olovlig, bär arbetsgivaren bevisbördan.

Sjuklöneperiod & karensavdrag

Sjuklöneperioden omfattar 14 kalenderdagar. Om en anställd återinsjuknar inom fem dagar efter en tidigare sjukperiod betraktas det inte som en ny sjuklöneperiod, utan snarare som en fortsättning på den föregående perioden.

Hur beräknas sjuklön?

Det finns inga specifika regler finns i sjuklönelagen som direkt beskriver hur sjuklön och sjukavdrag ska beräknas. Istället är det ofta kollektivavtal som fastställer dessa beräkningsmetoder, vilka även kan bli normerande även för arbetsgivare som inte är bundna av avtal. Det vanligaste sättet att beräkna sjukavdrag är genom att använda ett timavdrag. För att beräkna sjukavdrag per timme vid en månadslön används följande formel:

Sjukavdrag per timme = (Månadslön x 12) / (52 x veckoarbetstid).

Ersättningen som sedan betalas ut motsvarar 80 % av denna beräknade timlön.

Sök

Länkar

Uppsägning

Starta bemanningsföretag

Jobb inom HR

Rekryteringstester

CV-inspiration